Axelsson, Ture

Född 3.7.1921, Esbo
Död 2.8.2012, Ingå

Under pågående Olympiska spel i London i augusti år 2012 nådde oss dödsbudet att Ture Axelsson, guldmedaljör i väldsmästarskapstävling och dubbel bronsmedaljör i paddling från de förra Olympiska spelen i London 1948 hade avlidit den 2 augusti i en ålder av 91 år.

Tor eller Torre, som han kallades i familjekretsen, var född den 3. juli 1921. Han växte upp i en fiskarfamilj i en syskonskara bestående av sex barn på Granholmen i Esbo inre skärgård. Redan som barn var han mycket aktivt med sin far ute och fiskade. Roddbåt och kanot var fortskaffningsmedlen som främst gällde sommartid, om man ville röra på sig från holmen. Granholmen saknade fram till kriget elektricitet och endast en person i taget kunde lyssna på radiosändning med kristallmottagare. Om flera personer i taget önskade höra på radio måste man ta sig till grannarna på fastlandet. Under en sådan radiolyssnarstund från Olympiska spelen i Berlin 1936 uttalade sig ynglingen att han kommer att delta i följande spel. Han började målmedvetet träna för tävlingspaddling under sin fritid. På den tiden existerade inte några anordnade träningsläger och var och en finansierade själv sin tävlingskarriär.

De planerade Olympiska spelen anordnades inte 1940 men Torre deltog istället flitigt i nationella paddlingstävlingar. Just tävlingsperioden 1940 kom att bli hans genom tiderna bästa, av 18 tävlingar han ställde upp i, vann han 17 och i en av kantrade han med kanoten. Under sin tävlingsepok representerade han Drumsö Paddlarklubb (DPK).

Under vinterkriget deltog han aktivt i Skyddskårens vaktuppdrag på hemmafronten. Under fortsättningskriget 1941-44 var han inkallad till försvaret vid Karelska östfronten där han främst agerade som maskingevärsskytt. Under pågående strider blev han skadad av fiendens granatsplitter och ådrog sig en krigsskada.

Torre var mycket händig, noggrann, målmedveten och framför allt rättvis och renhårigt ärlig i allt han tog sig till. Slöjdtalanger kunde ses redan som barn då han täljde och gröpte ur föremål av trä. Detaljrika miniatyrmodeller av båtar formade i trä kunde härledas till verkliga förebilder. Strax efter kriget livnärde han sig som fiskare, timmerman och snickare. Han designade och tillverkade bl.a. tillsammans med båtbyggarna på Sökö udd tävlingskanoter. Under paddlingslandskapen Finland-Sverige i Borgå 1946 deltog inte Torre i kvällsbanketten utan passade i stället på att rita av formerna från den svenska guldmedaljören Gert Fredrikssons kanot. Med hjälp av dessa ritningar formades sedan vinnarekanoterna ”modell Sommarö -48”, vilka hade vissa former kopierade från de svenska kanoterna. I ekonomiskt mera välbärgade nationer tillverkades redan då formpressade tävlingskanoter.

Följande Olympiska spel anordnades 1948 i London och där paddlade Torre tillsammans med Nisse Björklöf hem två bronsmedaljer i tandemkajak på både sträckorna 1 000 m och 10 000 m. Efter Olympiska spelen anordnade internationella paddlingsförbundet världsmästerskapstävlingar i London. Där vann samma duo i tandemkajak guldmedalj på sträckan 500 m.

Sin längsta gärning i arbetslivet kom han att utföra inom bergssprängningsbranschen, först som egen företagare och från 1960-talets början fram till sin pensionering som borrmästare anställd hos bolaget Julius Tallberg, som representerade Atlas Copco och Sandvik bergsborrningsutrustning. Under tiden hos Tallberg utförde han otaliga provborrningar i landets alla då verksamma gruvor. Resorna till gruvorna företog han främst med bil, så de finska landsvägarna blev då välkända för honom. Snickartalangerna kom till nytta bland annat i sommarstugorna han byggde åt sin familj i Ingå och i egnahemsvillan i Dåvitsby i Esbo. Husen byggdes durabla med sikte på en lång brukstid och med noggrannhet för detaljer som kunde jämföras med toleranserna i en maskinverkstad. Han byggde och inredde under sin livstid flera större och mindre båtar, alla med en oerhörd exakt precision.

Under 1960-talet då familjerna under somrarna vistades tillsammans på Degerö i Ingå inlärde han även hos oss av den yngre generationen att ställa höga krav på allt det vi utförde, vilket nog har kommit till nytta. Fiske och fågelskytte hörde till Torres stora intressen livet igenom. Efter pensioneringen lämnade han och makan Esbo som hemort och flyttade varaktigt till Ingå. Krigsveteran- och krigsinvalidverksamheten låg under pensionärstiden honom nära hjärtat. Viltvård kom nu också in som en hobby i hans liv. Ture var bosatt i Ingå kyrkby under de senaste decennierna.

Vi som saknar Ture är närmast hustrun Anita från ett över 60 år långt äktenskap och sonen Tage med familj samt övrig släkt och en stor vänkrets.

Tom Rönnberg
(systerson till Ture)