Björkman, Evy

f. 24.5.1876
d. 18.4.1960

Andra påskdagen den 18 april 1960 medförde ett vemodsfyllt budskap till alla dem, som arbetar för den finlandssvenska ungdomen och folkbildningen. Evy Björkman var icke mer. Evy Björkman hörde till de få personer, som under sin levnads höst kunde se tillbaka på »en gärning som i hängivenhet knappast har sin like inom den fria bildningsverksamheten i vårt land», något som en enstämmig kör av lyckönskare konstaterade vid hennes 5O-årsdag år 1956.

Den svenska saken i vårt land var för henne en ledstjärna, inte en munnens utan en hjärtats bekännelse, inte en god sak bland många andra utan något grundläggande och betydelsefullt. Det var också därför hon ägnade den svenska ungdomen en väsentlig del av sitt liv, sin kärlek och sin tro. Där andra tröttnat, fortsatte hon sin värnplikt, som för henne framstod som en dyrbar förmån, en hjärteangelägenhet. Det var två ting hon framför allt ägnat sina krafter och sitt intresse: den nyländska ungdomsrörelsen och föreläsnings- och studiecirkelverksamheten. Sina första kontakter med den nyländska ungdomen fick hon redan under sina uppväxtår på Sillböle gård i Helsinge. Sin verksamhet för ungdomen, som hon under hela sitt liv blivit så hängivet trogen, började hon år 1909 som ordförande i Vanda ungdomsförening, på vilken post hon kvarstod till år 1919. Redan 1911 nämns hon som suppleant i styrelsen för Nylands svenska ungdomsförbund, där hon verkade till år 1953 , som sekreterare och kassör åren 1919–1949, som ordförande och kassör i dess husmodersskola åren 1920-1953, som sekreterare och skattmästare i dess barnträdgård åren 1944–1951. 

Då man talar om Evy Björkman och Nylands svenska ungdomsförbund är det svårt att finna den rätta tonklangen och de rätta orden. Man bör väl erkänna, att Evy Björkman och NSU under hennes sekreterartid rent av blivit synonyma begrepp. Det är ingen överdrift att säga, att hon varit den initiativrika, arbetande kraften, som utan att förtröttas eller svikta i sin tro lett förbundet från den ena stora arbetsuppgiften till den andra. Med ett intresse och en självuppoffringsförmåga, som med rätta kan kallas enastående, har hon också varit redo när det gällt att sporra och intressera ett otal föreningar för det kulturella livets olika yttringar eller ge dem råd i praktiska angelägenheter.

Trots hög ålder var hon i full verksamhet, ungdomlig och vital. Evy Björkmans intresse för den fria bildningsverksamheten och den finlandssvenska ungdomen gjorde henne predestinerad att år 1919 överta ledningen av föreläsnings- och studiecirkelarbetet, en plats som hon lämnade år 1956 vid åttio års ålder. Det finns säkerligen bara en mening om hennes insats också på detta område. Hon hade en mycket stor personkännedom och hennes insikter på det litterära området mättes inte med vardagsmått, varför hennes insatser vid otaliga kurser, föreläsnings- och andra samlingstillfällen varit av utomordentlig, banbrytande betydelse för hela det svenska Finland.

Som ett av sina särintressen har Evy Björkman haft teatern. Speciellt har hon intresserat sig för Svenska teaterföreningen, vars energiska ombud hon varit under åren 1921–1928, och amatörteatern inom ungdomsföreningarna. Förutom de nämnda organisationerna har bl.a. Svenska folkskolans vänner, Svenska odlingens vänner i Helsinge, Svenska folkpartiet i Helsinge och i Helsingfors, föreningen för soldathem och den inom SFV verksamma Svensk studiefonds syförening samt olika tidningar och tidskrifter dragit fördel av hennes arbetsförmåga, insikter och intresse.

Evy Björkmans insats för det svenska bildningsarbetet kan inte skattas nog högt. En fullkomlig hemlighet är, hur hon hunnit med så mycket, men den är hennes egen. Det kanske beror på, att hon hörde till de verkligt nyttiga människor, som burna av idealism och kärlek till uppgiften utfört ett oförtrutet, solitt arbete, alltid praktiskt tänkt och vederhäftigt. Vad Evy Björkman betytt och allt fortfarande betyder för den finlandssvenska ungdomsrörelsen kan inte uttryckas i ord. En livsbejakande framtidstro och en ungdomshåg, som levnadsårens höga tal inte kunde slå ned var den kraft, som inspirerade hennes verksamhet. Hon är ett lysande föredöme, ett manande exempel på vad en människa kan utföra, om blott den rätta viljan finnes. Hon ägde, som det heter i en hyllningsdikt skriven till hennes 70-årsdag: »den starka kraft som inga hinder såg, den hette framtidstro och ungdomshåg.»

Evy Björkman var hedersmedlem i Vanda ungdomsförening, Nylands svenska ungdomsförbund och Svenska teatevföreningen samt innehade Nylands svenska ungdomsförbunds förtjänsttecken i guld, Finlands svenska ungdomsförbunds hederstecken, Svenska Finlands folktingsfullmäktiges förtjänstmedalj och riddartecknet av Finlands Vita Ros.

H.B.