Boldt, Barbro

* 8.7.1913

† 20.12.1992

Biblioteksrådet Barbro Boldt (f. Inberg) omkom i en olyckshändelse den 30 december 1992 vid 79 års ålder. Barbro Boldt var en förgrundsgestalt inom finländskt biblioteksväsen. Hon inledde sin biblioteksbana är 1934 vid Studentkårens bibliotek i Helsingfors. När hon är 1944 tillträdde en tjänst som biblioteksinspektör vid Statens biblioteksbyrå blev hon centralt ansvarig för det kommunala biblioteksväsendets utveckling i Svenskfinland. Den viktiga uppgiften handhade hon fram till sin pensionering är 1980. Under den tiden hann statsförvaltningen omorganiseras ett par gånger och hon kom slutligen att tjänstgöra vid länsstyrelserna i Nylands, Vasa och Åbo- och Björneborgs län.

Som inspektör arbetade Barbro Boldt särskilt för att förbättra biblioteksservicen på landsbygden. Hon hade den naturliga auktoritet som behövdes för att hävda biblioteksintressen i alla sammanhang. Till stöd för dem som ansvarade för skötseln av dessa kommunala bibliotek skrev hon en flitigt anlitad handledning. Hon engagerade sig också för alla former av uppsökande biblioteksverksamhet. Som pensionär fortsatte hon att arbeta för de synskadade och ledde en litteraturcirkel vid Helsingfors svenska arbetarinstitut. Också lotsbiblioteken hörde till hennes skötebarn. På Barbro Boldts initiativ inleddes den svenskspråkiga bibliotekarieutbildningen vid Svenska social- och kommunalhögskolan, och vid sidan av sin inspektörstjänst verkade hon där som kursledare och lärare i 16 är. Därtill ansvarade hon för utbildningen av deltidspersonal vid Svenska brevinstitutet och handhade behörighetsutbildning av bibliotekarier. Själv generalist på området och med ett omfattande internationellt kontaktnät byggde Barbro Boldt upp en utbildning som verkligen fungerade för framtiden.

Bland det värdefullaste hon gav sina elever var fostran till internationalism. Hon gav i arv en öppenhet och mottaglighet för nya intryck, som säkert bidragit till att många av hennes forna elever nu är synligt aktiva både nationellt och internationellt. Ett tredje område inom vilket Barbro Boldts insats väger tungt är föreningsverksamheten. På hennes initiativ grundades de regionala biblioteksföreningar, som var föregångare till Finlands svenska biblioteksförening. Barbro Boldt fungerade själv länge som föreningssekreterare, och var aktiv medlem fram till sin död. Genom att medverka till biblioteksrädstiteln, som Barbro Boldt förlänades är 1980, ville biblioteksföreningen synligt tacka henne för hennes banbrytande arbete. Med Barbro Boldt har biblioteksfältet förlorat en visionär och entusiast, som helhjärtat arbetade för det hon trodde på: Bibliotekens betydelse för den enskilda människan och för hela samhället.

Kerstin Rosenqvist