Danielsson, Ingvar

Född: 24.5. 1922, Ingå

Död: 21.4. 2016, Åbo

Ingvar Danielsson, professor emeritus i fysikalisk kemi vid Åbo Akademi, föddes i Ingå där hans far var präst. Han tog studenten i Åbo, gick 1939 vid 17 års ålder som frivillig ut i kriget och deltog vid fronten i både vinterkriget och fortsättningskriget.

Efter kriget läste han kemi och matematik vid Åbo Akademi och lade därigenom grunden för sin framgångsrika vetenskapliga gärning. Ingvar Danielssons forskning gällde till allra största delen ytaktiva ämnens fysikaliska kemi, där han som doktorand, assistent, lärare och docent arbetade vid Institutionen för Fysikalisk kemi under Per Ekwalls ledning. Trots laboratoriets skäligen primitiva lokaliteter och anspråkslösa tillgångar lades under denna tid grunden för en kunskap om ytaktiva ämnens egenskaper som har haft en enorm betydelse inte bara för deras användning i otaliga konsumentprodukter (tvättmedel, kosmetika, läkemedel, livsmedel, papper…) utan också för förståelsen av hur den levande cellens membran fungerar - dessas grundstruktur byggs upp av ytaktiva lipider.

Danielssons insats i denna internationellt banbrytande forskning var helt väsentlig och han framstår som en av grundläggarna till vad som idag är den internationell kända ”nordiska skolan för ytkemi”, för närvarande representerad bl.a. av ett tiotal professurer i Finland, Sverige och Norge. 1964 efterträdde han som en självklarhet Ekwall som professor i fysikalisk kemi; han kvarstod som sådan fram till sin pensionering 1987. Som professor verkade Ingvar Danielsson inte bara intensivt för undervisning och forskning. Han visade alltid ett djupt engagemang i sina elevers och andra medarbetares välfärd, med stark känsla för att alla som arbetade vid hans laboratorium skulle trivas och känna sig inspirerade och trygga i sitt arbete. Utan formaliteter (långt innan detta var vanligt duade han alla sina studenter) och utan att påtvinga andra sina åsikter engagerade han sina medarbetare i diskussioner och beslut om hur man skulle gå vidare vetenskapligt och hur man skulle bygga upp undervisning och laboratorieresurser. I en tid av växande byråkrati och politisk klåfingrighet höll han obönhörligt fast vid hög vetenskaplig kvalitet som den enda realistiska grunden för en framgångsrik utveckling av forskning och undervisning vid universitet och högskolor. För dessa egenskaper känner hans många elever en djup tacksamhet; själv var han mycket anspråkslös när det gällde att framhål! la sina insatser, vilket kunde leda till att han inte alltid fick det erkännande han förtjänade.

Ingvar Danielsson stora intresse utanför arbetet var hans växande familj och hans sommarstuga i Åbolands skärgård; också detta fick många av hans medarbetare ta del av. Vi som har upplevt av hans vetenskapliga kunnande, hans medmänsklighet och hans engagemang i högskolefrågor, i bildkonst, i sina medarbetares välfärd, och i samhällsfrågor av de mest skiftande slag känner en stor tacksamhet för hans livsgärning och hans varma vänskap.

Johan Sjöblom Krister Steinby Per Stenius