Eriksson, Thorvald

f. 3.6.1922

d. 13.6.2011

Tidigare talmannen, bankchefen och entreprenören Thorvald Thusse Eriksson avled 13.6.2011 i sitt hem i Mariehamn. Han blev 89 år gammal.

Mariehamn, lördagen den 3 juni 1922. Åländska politiker har bråda tider med att förbereda det historiska första landstingsmötet som ska ske inkommande fredag, den 9 juni. Då ska de planer som slogs fast i Genéve 1921 bli verklighet. Förberedelserna har varit omfattande och planeringen minutiös. Inget får gå fel när det handlar om att bygga en självstyrelse som världen hittills inte skådat. Det är ändå inget som Ester Eriksson (född Wennström) funderar på medan hon skurar golvet i huset vid Södragatan i Mariehamn där den unga familjen bodde. Hon är höggravid och jämt lite orolig för vad smågrabbarna Birger, 5, och Rolf, 4 ska hitta på när inte hon eller fadern Walfrid Eriksson är tillstädes. Då går plötsligt vattnet och hals över huvud tillkallas barnmorskan som till all lycka bor snett över vägen. Förlossningen sker i hemmet. Strax efteråt ligger han där, en tre och en halv kilo tung klimp som skulle få namnet Thorvald Eriksson men bli Thusse med hela Åland. Den lille grabben ska om bara 32 år från denna dag vara Ålandsbankens chefdirektör och talman för Ålands landsting, samtidigt. De spår han ska lämna kommer att sträcka sig långt in i framtiden. Om allt detta är den lyckliga fempersonersfamiljen än så länge ovetande.

Under de 89 år som Thusse Eriksson var med på jorden stod det sällan stilla. Han kunde, då dagen närmade sig sitt slut, blicka tillbaka på ett liv som gjort skillnad för både honom själv, hans familj och hela Åland. Det är inte ens någon överdrift att jämföra Eriksson med Ålandskungen Julius Sundblom. Thusse stod vid rodret under synnerligen turbulenta skeden av den åländska självstyrelsen. Utan hans envishet och framsynthet skulle Åland inte se ut som det gör i dag. Självstyrelsegården hade kanske inte byggts, det hade dröjt längre innan vi fått tillgång till SVT, vägnätet hade troligen inte varit lika utbyggt. Lägg dessutom till lagstiftningen kring allmänt vatten samt Ålands inträde i Nordiska rådet och en massa annat. Exakt hur allt detta gick till låter sig inte beskrivas kortfattat. Det kan räcka med att Thusse Erikssons 17 år som talman lämnat större avtryck än någon annan talman vare sig före eller efter än så länge kan mäta sig med. Talmanskapet som sträckte sig från 1954 till 1971 var i sig utmanande men Thusse Eriksson hade även fler plattformar. Han var chefdirektör för Ålandsbanken från 1954-1987 och han satt i Ålands handelskammare från 1954 till 1988, de 21 sista åren som ordförande. Dessa år förändrade Åland för alltid. Mestadels till det bättre. Det var tider som inte alltid var enkla. Stora revisioner genomfördes och samhället moderniserades och byggdes upp.

Det var såklart inte bara Thusse Erikssons förtjänst att det mesta gick bra. Under dessa år var det mest av allt den kraftigt expanderande passagerartrafiken som satte fart på de åländska hjulen och såg till att kostigar blev till vägar. Thusse Erikssons stora insats i detta samhällsbygge var att både bromsa och gasa samtidigt. Det var inte alltid en enkel konst många ville vara med och bestämma vilka vägar samhället skulle välja. Kompromisserna blev såklart många, på ett undantag när. Thusse Eriksson backade inte en millimeter när det gällde självstyrelsepolitiska frågor och bevarandet av det svenska språket. För att förstå den orubbliga övertygelse som han visade i detta måste vi gå tillbaka till 1938 då det stora bondetåget ägde rum i Mariehamn. Bondetåget var en samlad protest riktad mot planerna på att avskaffa den åländska demilitariseringen och i förlängningen ett införande av en åländsk värnplikt. Den 16-årige Thusse Eriksson såg häpet på manifestationen som avslutades med Ålänningens sång och Du gamla, du fria. Den upplevelsen skulle Thusse för alltid bära med sig. Thorvald Erikssons liv präglades av hans arbete. Det var i sig inte helt oomstritt. Med sin urstarka övertygelse i ryggen tvekade han aldrig att ta konflikter om han ansåg att det var enda lösningen. Inte för stridens egen skull men för att han i sig själv var övertygad om att han hade rätt och ville få andra med sig. Efter att han lämnat landstinget och banken och striderna med ett allt finskare Finland bakom sig, inledde han en ny era som självstyrelsedebattör. Han var med och startade självständighetspartiet Ålands framtid och stod i sig själv för en stor del av det tankegods som definierat partiet sedan bildandet. Skälet till självständighetsengagemanget var tveksamheten till att Finland verkligen skulle kunna infria alla de löften man 1921 givit för att få behålla Åland.

Efter att han lämnade Ålandsbanken bestämde sig Thusse Eriksson för att tillsammans med hustrun Birgitta H Eriksson skapa ett helt nytt turistkoncept på Havsvidden i Geta, 40 hektar underskönt bergområde med utsikt över Norrhavet. Paret investerade tungt i anläggningen som dock inte klarade en av de finanskriser som lamslog världen redan då. 1990 var den egna företagarbanan till ända. Men Thusses optimism var obruten. När man i dag ser framgångssagan Havsvidden är det lätt att ge honom rätt. Han tänkte som man skulle men kanske lite för tidigt. Vid sidan av den politiska och affärsmässiga superkarriären var Thorvald Eriksson gift två gånger. Först med Brita Haglund från Mariehamn. Hon dog av cancer 1978. Thusse träffade då Birgitta H Eriksson som blev hans hustru 1982. Sedan dess har paret varit oskiljaktigt.

Närmast sörjande är förutom hustrun Birgitta, dottern Titti Sundblom.

Jörgen Pettersson -- Foto: Sebba Södergård