Hanemann, Thyra

f. 12.12.1879
d. 26.3.1964

Med Thyra Hanemanns bortgång den 26 mars 1964 ändades ett sällsynt rikt och verksamt liv, präglat av en utåtriktad insats i de sociala och humanitära strävandenas tjänst. 

Thyra Hanemann föddes den 12 december 1879. Sina första levnadsår tillbragte hon i Kuopio, där hennes far, överste Edvin Alexis Gahmberg var chef för garnisonen. Efter hans frånfälle år 1885 flyttade familjen till Uleålborg, där Thyras mor Sophia, född Pentzin, hade sitt barndomshem. Uppväxtåren i U!eåborg lämnade outplånliga intryck hos Thyra Hanemann, som i sina tankar ständigt återkom till minnena från denna tid och gärna för senare generationer levandegjorde den pentzinska och bergbomska köpmansmiljön under tiden före sekelskiftet.

Senare förvaltade och ordnade hon pietetsfullt det värdefulla bergbomska arkivet, vars studium fördjupade hennes känsla för och kännedom om gångna generationers liv. Sin i Uleåborg påbörjade skolgång avslutade Thyra Gahmberg i Helsingfors, där hon blev student från Lönnbeckska samskolan år 1898. Hennes redan då vaknade håg för barnskyddsarbetet avgjorde hennes val av levnadsbana. Vid Sesame House barnträdgårdsinstitut i London utbildade hon sig till barnträdgårdslärarinna och beträdde därmed en väg, som i vårt land ännu var nästan oprövad och som gav henne förutsättningar för den pionijärgärning hon senare skulle komma att utföra. Hon fördjupade sina insikter genom talrika studieresor i Europa och omsatte sina kunskaper till en början som barnträdgårdsföreståndare i Helsingfors och som föreståndare för den av henne inrättade Solvalla svenska barnträdgård i Esbo. Då Helsingfors stad år 1912 inrättade en tjänst som barnträdgårdsinspektris, blev Thyra Hanemann dess första innehavare och utförde på denna post ett banbrytande arbete för utvecklandet av barnträdgårdarna i huvudstaden.

Då Thyra Gahmherg år 1919 ingick äktenskap med redaktör Max Hanemann, lämnade hon sin befattning som barnträdgårdsinspektris. Till Max Hanemanns död år 1945 levde hon intensivt med i hans oförtröttliga kamp för tolerans och frisinne mot ytterlighetsriktningarna på bägge flyglar. Men hennes egen aktivitet på det sociala fältet förblev samtidigt oförminskad och otaliga är de förtroendeuppdrag i olika organisationer, som hon under tidernas lopp beklätt, i många fall som driftig ordförande. Tyngdpunkten i denna aktivitet låg ständigt i verksamhet, som i en eller annan form tjänade barnavården. Både riksomfattande organisationer, framför allt Barnavårdsföreningen Finland, och lokala föreningar och institutioner profiterade av hennes energi och sociala intresse. Stiftelsen ”Barnens och ungdomens väl” i Esbo, som numera förvaltas av SFV, hörde till hennes skötebarn. 

Barnträdgårdslärarinneföreningar, Svenska Konkordiaförbundet, Nylands svenska ungdomsförbund och många andra föreningar har sett henne i sin ledning. I Internationella Kvinnoförbundet för fred och frihet verkade hon intresserat för kontakt och samförstånd över gränserna. Även kommunala organ både i Esbo, Grankulla och Helsingfors har dragit nytta av hennes sakkunskap på det sociala fältet. 

Thyra Hanemanns äktenskap blev barnlöst, men den omsorg hon inte kunde nedlägga på vården av egna barn, kom mångfalt tusental andra barn till godo. Inte enbart i organisationernas ledning, utan också i sitt personliga intresse för barnen i olika barnhem, för vilka hon blev en kär person, lät hon sin sociala och varmt mänskliga läggning komma till uttryck. 

Strävanden, som stod Thyra Hanemann nära, kommer ännu efter hennes bortgång att njuta ett kännbart stöd genom de testamentariska förfoganden, som ger bl.a. Svenska folkskolans vänner, Svenska kulturfonden, Nylands svenska ungdomsförbund, Barnavårdsföreningen i Finland, och Finlands svenska publicistförbund andelar av hennes efterlämnade förmögenhet.

Ragnar Meinander