F. 30.4.1914
D 4.3.2002
Den första generalsekreteraren för Finlands Unicef-förening, Gunvor Hustich, dog den 4.3 .2002 i Helsingfors, 87 år gammal. Hon var född i Åbo den 30.4.1914.
Gunvor Hustich var generalsekreterare för Finlands Unicefunder åren 1967-79. Under de första verksamhetsåren hade finländska Unicef inga kontorsutrymmen och då fungerade Gunnis hem i Munksnäs som kontor. Hennes make, professorn och akademikern Ilmari Hustich förhöll sig positiv till Unicefs verksamhet och lät sig inte störas av de frivilligarbetare som samlades i hans hem.
Gunni var ett energiknippe som hade en bred och inflytelserik vänkrets. Hon använde sig ohämmat av den för att skapa förutsättningar för Unicefs verksamhet I Finland. Hon lärde sig kostnadseffektiva handelsmetoder genom studier på Handelsläroverket. Till hennes verksamhetsprinciper hörde att man inte köpte något överflödigt och att bl.a. kontorsmaterial och möbler införskaffades som gåvor.
Efter några år lyckades Gunni skaffa en kontorslokal för Unicef. Bergsrådet Aarne Aarnio råkade ha en tom affärslokal på Kalevagatan och han erbjöd lokalens källarvåning gratis för Unicefs bruk. Denna lokal, utan fönster men utmärkt belägen, utgjorde en bas för Unicefs verksamhet ända till början av 1980-talet.
Gunni var en stark ledare. Hennes ledarskap beskrevs ofta som enväldigt, meneffektivt och målmedvetet. Hon strävade alltid efter att skapa personlig kontakt med kunderna som köpte kort och med donatorerna. Under de första åren skrevs alla insamlingsbrev för hand.
Redan under de första verksamhetsåreninbjöd Gunni flera internationella stjärnor till Finland. De var goodwillambassadörer för barnens sak, personer som Danny Kaye, Marlon Brando och Harry Belafonte. Speciellt Marlon Brandos besök i början av 1970-talet blev en verklig mediehändelse. Hon brukade också ge gästerna husrum i sitt eget hem, oberoende om de resande var från Geneve, New York eller Hollywood.
Gunnis arbetskamrater minns sin förman med värme. Enligt dem var hon alltid glad och på gott humör, hon behandlade alla med samma respekt och orkade hjälpa och stödja även mitt i sina egna brådskande ärenden. Många av Unicefs forna arbetare blev goda vänner och höll regelbunden kontakt med henne ända till hennes sista dagar.
Gunnis mod, ekonomiska färdigheter, utmärkta språkkunskaper och sociala intelligens gjorde stort intryck runtom I världen. Man lyssnade på henne under Unicefs sammanträden, hennes ord vägde tungt bl.a. i utvecklandet av Unicefs kortförsäljning.
När vi träffade Gunni för att göra en personintervju gav hon något mycket tänkvärt till Unicefs frivilliga och anställda: "Att hjälpa världens barn ger inre kraft. Pengar kommer och går, men de ersätter aldrig mänskliga relationer och ger aldrig samma tillfredsställelse och känsla av framgång som man får när man hjälper sin nästa. Ju mera man ger, desto mera får man."
PENTTI KOTOARO