F. 22.6.2934
D. 4.7.2001
Ole Jakobsson avled den 4 juli 2001 i Jakobstad. Han var född i Kvevlax den 22 juni 1924, blev student 1945 och folkskollärare från Nykarleby seminarium 1948. Han var en av de många finlandssvenska folkskollärare som förutom att han var pedagog utförde en fullödig livsgärning på andra kulturella och samhälleliga områden. Ole Jakobsson var under största delen av sitt rika liv journalist och författare.
Han verkade som lärare och skolföreståndare vid Lagmans skola i Jakobstad 1948-1958 och därefter som informationschefvid Vasa sparbank till 1964, då han utsågs till chefredaktör på Jakobstads Tidning. Det uppdraget skötte han i 22 år till sin pensionering 1986.
I sina ställningstaganden som chefredaktör var han osvikligt konsekvent. Han deklarerade klart att JT var en politiskt oberoende tidning med liberal linje. I Jakobstad påverkade Jakobssons auktoritet tidningens ledare och kommentarer och inverkade positivt på det politiska klimatet i staden, där både språklig och partipolitisk balansgång krävdes för att undvika konflikter. Tidningens och chefredaktörens politiska linje var uppskattad, eftersom Jakobsson hade förståelse för alla åsikter oberoende av från vilket håll de framfördes och hans politiska kommentarer och analyser bidrog med säkerhet till att det politiska klimatet i Jakobstad förbättrades och har förblivit gott sedan mitten av 1960-talet.
Som journalist satte Ole Jakobsson osedvanligt stor vikt vid språkets klarhet och genomslagskraft. Hans stora passion var ändå lyriken. Han publicerade aldrig någon lyriksamling - "varför skulle jag göra det", var hans egen kommentar när detta fördes på tal. Hans alster har spritts med sin egen kraft och främst som sånger. Över tjugo kompositörer har satt musik till minst hundra av hans texter. Han är en av de finlandssvenska diktare vars alster oftast har tonsatts under de senaste decennierna. Hans idylliska dikt Aftonens sång har snabbt blivit den kanske mest älskade och framförda nya finlandssvenska sången, till stor del också tack vare den betagande melodi som den mångåriga vännen och samarbetspartnern Roger Wingren gjort. Jakobssons lyrik var ofta okonstlad och läsaren kan leva sig in i dikternas stämning som om vore den självupplevd. Aftonens sång är en av de främsta som läsaren upplever som en djup sång om livet. Bland större verk som tonsatts till Ole Jakobssons texter bör nämnas Erik Fordells Oratorium profanum (1982) samt Stefan Janssons och Roger Wingrens Vandra med (1983).
I den nuvarande psalmboken har Ole Jakobsson en egen text och tre översättningar. Han var ledamot i Pedersörenejdens gemensamma kyrkofullmäktig 1974-80.
Den övriga litterära produktionen var pedagogisk och historisk. Ole Jakobsson var en av författarna i två läroböcker I samhällslära, han skrevhistorikerna Jakobstads orkester 30 år (1990) och Musikliv i Jakobstad 1890-1920 (1994). Förutom många tidigare böcker publicerade han Bidrag till Jakobstads musikliv (1997) och Finlands svenska psalm- och sångböcker ( 1995) utöver mycket annat. Som journalist blev Ole Jakobsson respekterad och uppskattad. Han tilldelades 1991 titeln pressråd. Han erhöll Svenska folkskolans vänners folkbildningsmedalj 1978 ochHagforsmedaljen 1987, SFP:s Freudenthalmedalj 1986 och Svenska kulturfondens pris 1987. Ole Jakobsson var ledamot av Svenska Finlands folkting 1970-85, av dess fullmäktige 1974- 1980. Han var delegat vid FN:s generalförsamling 1971.
Ole Jakobsson gav ett första intryck av att vara en anspråkslös och försynt person. I sitt arbete som journalist och samhällsdanare var han dock en viljestark och ärligt principfast liberalt tänkande människa. Han ogillade tre saker: svammel, avsaknad av logik och historielöshet. Hans livsgärning blev därför att skapa och skriva historia, han följde en konsekvent logisk linje och i all sin litterära och journalistiska produktion var han klar och entydig. Han var en god och varmt uppskattad människa.
SVANTE STENMAN