Lagerborg, Carl Hjalmar

f. 11.11.1842
d. 29.1.1910

Carl Hjalmar Lagerborg var son till förre guvernören i Uleåborgs län Robert Vilhelm Lagerborg och föddes 1842. Han var bror till den framstående tidningsmannen, redaktören för Helsingfors Dagblad, Robert Lagerborg, och hade likasom denne fått sin skolbildning och uppfostran i Fredrikshamns kadettkår, från vilken så många högt begåvade och varmt fosterländskt sinnade män utgått, män som gjort sig bemärkta genom tjänstemannaduglighet, goda kunskaper och fast vilja. Från kadettkåren vann han inträde bland ingeniörerna vid landets väg- och vattenbyggnader. Utomlands förkovrade han sig i ingeniörtacket och anställdes sedermera vid Riihimäki—Petersburgs banbyggnad samt blev 1873 baningeniör och 1877 trafikdirektörsassistent vid våra statsjärnvägar med stationsort i S:t Petersburg.

Tio år senare utnämndes den framstående järnvägsmannen till generalpostdirektör i Finland. På denna plats gjorde han sig synnerligen förtjänt av vårt folks tacksamhet. Landets föråldrade postverk omdanades av honom efter mönstret av de bästa enahanda inrättningar ute i Europa. Nya postanstalter anlades, postturernas antal ökades betydligt, och i den över hela landet spridda kåren av posttjänstemän förstod den allmänt avhållne chefen att ingjuta en ny anda av sträng pliktkänsla, omutlig ärlighet och verksamhetslust. Under de sexton år Hjalmar Lagerborg stod i spetsen för vårt postverk gjorde detsamma ett snart sagt ofantligt uppsving. Härmed främjades i hög grad även den allmänna kulturutvecklingen hos vårt folk.

Emellertid hade de bobrikoffska ofärdsåren inbrutit över vårt land. Även vårt postverk skulle röna inflytande av deras, all utveckling hämmande, härjningar. Den hänsynslöse generalguvernören påbjöd bl.a. att alla brev, som kunde förmodas innehålla förbjudna tryckalster, skulle genom postverkets förmedling överlämnas till guvernörerna i landet för undersökning. Men att bidraga till kränkningen av brevhemligheten kunde Hjalmar Lagerborg aldrig förmås. Hellre tog han avsked, givande vika för övermakten. Sedan levde han för det mesta i tillbakadragenhet.

Med iver deltog den avlidne som ledamot av ridderskapet och adeln även uti arbetet vid ståndslantdagarna. Härunder stod han alltid på den sidan, där lag och rätt försvarades och bevarades — väl vetande att, huru än tiderna skifta, i längden dock rätt alltid går före makt. Hjalmar Lagerborg avled natten mot den 30 januari i Helsingfors, sörjd av maka, född friherrinna von Kothen, samt en son och en dotter.