Pipping, Hugo E.

När man med några ord vill karakterisera en människas livsinsats väljer man vanligen en yrkesbeteckning. Professor Hugo E. Pipping var professor i natlionalekonomi. Lärostolen i Svenska handelshögskolan innehade han från 1929 till 1941, då han flyttade över till den svenska professuren vid Helsingfors universitet. Emeritus blev han år 1958. 

Som nationalekonom var han en mera kringsynt än djuplodande kännare av den teoribildning som hade utvecklats inom de industrialiserade samhällena under hans tid. Han var övertygad om den liberala samhällsordningens välsignelser. Hans mest vägande självständiga bidrag till vetenskapen föll inom studiet av levnadsstandardens begrepp och innebörd. Hans helgjutna akademiska gärning till trots kan man ställa frågan, om han egentligen i främsta rummet var nationalekonom. Hans egen forskning rörde sig mest i gränsområdet mellan historien och ekonomin. 1800- talets Finland blev hans specialfält, penning- och bankhistorien den sida av verkligheten som han ägnade sitt djupaste intresse. Hans doktorsavhandling gällde myntreformen 1865, då finska marken blev till. 

Han skrev därtill digra historiker över Finlands Bank och Föreningsbanken. Också en specialundersökning av landsbygdens fattigdom härstammar från hans penna. Hans metod som ekonomiskhistoriker kan bäst karakteriseras som ett enkelt återgivande av vad som hände. 

De utvecklingslinjer han drog upp gällde inte så mycket ideologier och system som människornas gärningar och människorna själva. Han var en eminent personkännare. Han förstod att i ett litet land som vårt nätet av personkontakter gav viktiga förklaringar till vad som skedde. 

Hans boksynthet var rent professionell. Han började nämligen sin levnadsbana vid universitetsbiblioteket, och kännedomen om litteraturen förblev genom livet en av hans främsta intellektuella förmögenheter. Han var lärare och forskare, men också en handingsmänniska och opinionsbildare.
Inom Svenska litteratursällskapets och Svenska folkpartiets styrelser verkade han under en lång följd av år. Nya Argus var länge ett organ där han gärna skrev både om dagens problem och om sina akademiska rön. Ekonomiska samfundet var han under hela sin långa arbetsdag en central gestalt. 

Hugo E. Pipping föddes den 12 juni 1895 och dog några dagar före sin åttioårsdag. 

Nils Meinander



Originalfoto: Museiverket