Ringbom, Elin

f. 16.12.1877
d. 22.5.1952

Elin Ringbom hörde till de människor, som helt blir ett med den miljö de skapar och det livsverk de utför. I sitt barndomshem i Korpoström växte hon upp i en stor syskonkrets - 7 bröder och 2 systrar. Hennes far var kofferdikaptenen Jeremias Granit, och modern Amanda Tengström tillhörde en gammal Korposläkt, vars gård i Bendby gått i arv från far till son sedan 1500-talet. Elin Ringbom var maka och mor i ett stort och gästfritt hem i Åbo med många barn omkring sig. Hennes make var framlidne med.lic. Lars Ringbom. Tidigt togs hon i anspråk av många organisationer. Då marthaarbetet år 1908 sträckte sig ut till Åbolands skärgård, var det som om Elin Ringbom vuxit upp och fostrats just för den verksamhet, som nu skulle ta form. Ingen kände som hon de behov, som gjorde sig gällande. Med sin organisationsförmåga och sin säkra blick för möjligheterna förstod hon vad som kunde och vad som måste göras.

Det behövdes Elin Ringboms energi och uthållighet i en tid, då telefoner fanns endast i de stora socknarna kring Åbo. Varje bud längre bort måste skrivas ned. Men just där långt borta måste kontakt skapas. Korrespondensen växte och nattens timmar måste tas till hjälp. Men här behövdes mer - det personliga sammanträffandet med människorna. Så blev det vidsträckta färder till havs. Där kommunikationerna tog slut, där hissade skärgårdsborna egna segel för vidare färder. I motorbåtarnas och de goda kommunikationernas tid tänker man sällan på de strapatser som ofta följde och den långa tid resorna erfordrade. Vad ville hon då föra fram till den befolkning i havsbandet, som hon kände en så stark dragning till, som hon så varmt älskade och som hon förstod. Marthas alla uppgifter omfattade hon med samma varma intresse. Praktiska kunskaper i husmoderns dagliga gärning, personlighetens utveckling och medborgaransvar skulle höja hemarbetet till ett annat plan och bli av grundläggande betydelse för allt folkbildningsarbete. Det är märkligt att tänka sig, att under Marthas första år här ute i skärgården inte endast kurser, möten och föredrag kom till stånd, utan att Marthas vandrände bibliotek på många orter förde med sig de första boklånen och gav impulser till de senare tillkomna bygdebiblioteken.

Marthaarbetets utveckling i våra bygder är alltför väl känt för att här framhållas. Det gäller dock att fästa sig vid, att de avlägsna skärgårdssockarna under Elin Ringboms ledning ingalunda blev efter, då det gällde att föra fram såväl praktiska kunskaper som etiska värden. Tvärtom ägde just hon förmåga att utvidga och fördjupa arbetet. Det som framförallt gav arbetet framgång, var hennes stora förmåga att entusiasmera andra. Så växte en stor medarbetarstab fram med framstående kvinnor i styrelsen i Åbo och i stöttepelarna och ledarna på hemorterna. Hennes hem i Åbo blev det centrum, där man samlades, då marknader och andra affärer förde en till staden. Från hennes hem gick varje marthaledare rikare än hon kommit. Perspektivet vidgades, intresset och krafterna växte. Hon bildade många föreningar även i Ålands skärgård och år 1912 reste hon med dr Jenny af Forselles till fasta Åland och bildade Ålands Marthadistriktsförbund.

I 25 år tillhörde Elin Ringbom Marthas Centralstyrelse. Det blev av betydelse för hela vårt svenska Marthaförbund under dessa tidiga år, att få Elin Ringbom som en föreningslänk mellan bygden och staden, mellan folket på landet och i skärgården och de ledande krafterna i huvudstaden. Många företag kom till på hennes initiativ och hon blev ett ovärderligt stöd i allt arbete.

Elin Ringbom var med i många andra kulturella företag. Tidigt tog hon del i styrelsen för Arbetets Vänner i Åbo och var under några år föreningens ordförande. Då Samfundet Folkhälsan i Åboland bildades, var hon med om starten och föreningens verksamma sekreterare i många år. Skol- och andra kommitteer tillhörde hon. Var helst en hjälpande hand behövdes, kunde man räkna på hennes stöd. Så tog hon verksam del i utrustningen av Skärgårdens Frikår. Ordförandeskapet i styrelsen för Åbo Kvinnliga Hemslöjdsskola innehade hon till sin död. Alltsedan Martha år 1922 övertog ledningen av skolan var hon en verksam medlem av styrelsen. Främst är det Elin Ringboms förtjänst att denna skola allt mer utvecklades och att vi sedan ett par år här äger ett svenskt hemslöjdslärarinneinstitut av betydelse för hemslöjden i hela vårt svenska Finland.

Elin Ringbom gav allt arbete hon åtog sig en hängivenhet och kärlek, där intet offer var för stort. Samtidigt formade detta arbete henne till den sällsynt rika och helgjutna personlighet hon var.

Då Elin Ringbom den 22 maj 1952 vid 74 års ålder slutade sitt verksamma liv, är det många och stora organisationer som saknar hennes glada och inspirerande väsen. Många medarbe:.. tare saknar den djupa och varma vänskap, hon i så rikt mått kunde skänka.

Hedvig Bjurström